Nybörjare
Var stilen kommer ifrån, vad de olika grenarna heter, vilka artister som spelar överallt, låtarna hela fältet kan — och all slang så du fattar vad folk säger.
Hardstyle uppstod i Nederländerna kring år 2000, i glappet mellan hardcore techno och trance. Producenter som The Prophet, Luna, Zany och DJ Isaac spelade i Rotterdam och Eindhoven och började sakta ner den 160+ BPM snabba hardcore-kicken till 140–150, och lade trance-liknande synthar ovanpå. Det blev en egen sak.
Q-dance varumärkesskyddade ordet "hardstyle" den 4 juli 2002 och körde första Defqon.1 året därpå. Sedan dess har de i praktiken styrt scenens utveckling.
Hardcore är äldre och har en helt annan historia. Den föddes i Rotterdam 1991–92 som ett medvetet hårdare och aggressivare svar på husmusiken i Amsterdam. Paul Elstak, DJ Dano, DJ Rob och Euromasters var först — Euromasters spår "Rotterdam Hardcore" från 1992 satte namn på hela grejen. Hardcore kallas också gabber, vilket är nederländsk slang för kompis.
Runt 2010 delade hardstylen upp sig. Melodierna blev viktigare för många, och det blev euphoric. Samtidigt ville en stor del av publiken åt motsatt håll, mörkare och hårdare, och då växte raw fram. Den uppdelningen håller fortfarande.
De hårdare stilarna sorteras efter tempo. Vet du BPM vet du ungefär vad du får.
Melodisk hardstyle med ljusa synthar, ofta riktig sång och tydliga refränger. Kicken pitchas kraftigt så att den bär melodin. Det här är den lättaste ingången — låtarna är byggda som poplåtar med hårda trummor. Här hittar du också reverse bass, se nedan.
Mörkare och hårdare. Melodin är nedtonad eller helt borta och ersatt av screeches — gnisslande, dissonanta ljud. Lånar från mainstream hardcore, gabber och den tidiga hardstylen. Störst på festival idag, och den gren som växt mest sedan 2010.
Snabbt och distat, ren energi utan omvägar. Ligger tempomässigt närmare hardcore än hardstyle men har växt fram ur raw-scenen. Har egna stages på i princip alla stora festivaler nu.
Inte en gren av hardstyle utan en egen värld — industrial techno med hårda, distade kickar. Har vuxit in i hard dance-scenen de senaste åren och har egna stages på bland annat Decibel. Snabbare och tyngre än vanlig techno, men bygger på repetition istället för drop.
Äldst av alla, från Rotterdam 1991. Rå, snabb och kompromisslös, med egna label och egen festivalkrets. Frenchcore är den franska grenen — ännu snabbare och mer rullande. Terror är den extrema änden.
De här namnen står på nästan varje affisch. Kan du dem hänger du med i vilket samtal som helst.
Gamla låtar som hela fältet fortfarande sjunger eller skriker med i. De flesta av dem ligger högt på Hardstyle Top 100, listan scenen själv röstar fram. Lär dig dem innan du åker.
Hardcore har en egen historia och egna klassiker. Vill du förstå var allt började är Euromasters — Rotterdam Hardcore från 1992 startpunkten. Den satte namn på genren. Därifrån går vägen via Paul Elstak, Neophyte och Angerfist fram till dagens uptempo.